Bi odling

 

Kärlek till naturen kan visa sig på olika sätt! Ett kan vara att bli biodlare.

Att vara biodlare eller att bli med bin är en rolig hobby med ett stort ansvar, nu riktar jag mig mot oss hobbybiodlare. Största glädjeruset med att vara biodlare är såklart när man för första gången kan smaka på sin egen honung. Biodling är egentligen inte alls så komplicerat som man tror, som nybörjare går man en nybörjarkurs där man får vara med och se, känna, lära sig hur man handskas med bin. Det blir besök i olika bigårdar under kursen och man får smaka god honung. Börja med 1-2 bikupor som man får hjälp och råd med hur man sköter så är risken stor att man är fast,.-.,.- 

 

1 drottning, 10000–70000 arbetsbin (sterila honor) samt upp till 2000 drönare (hanar) består ett bisamhälle av.
4 varv runt jorden flyger bina i snitt för att göra ett kilo honung.
150000 bisamhällen beräknar Jordbruksverket att det finns i Sverige.
Hotell Hilton vid Slussen har egna bikupor på taket. Även i Tantolunden finns en biodlingar. Det krävs inget tillstånd för att ha bin i trädgården eller på sin kolonilott. Men självklart bör du prata med dina grannar. Två domar i Regeringsrätten har visat att bin inte är en sanitär olägenhet om man sköter bina. Myndigheterna har pekat på den stora nytta som bin gör.

Bin och dess betydelse, en tredje del av vår mat är beroende av biets pollinering. Han skriver om det naturliga sötningsmedel som honungen är istället för att använda socker.

Det är mycket bra när just biets betydelse kommer fram genom media så att vanliga konsumenter får information om dess betydelse i vårt moderna samhälle. Att det ställs ut samhällen i storstäder som New York där det tidigare varit förbjudet under lång tid. I Stockholm har ett hotell och en skola samhällen på taket, det är häftigt tycker jag för det visar att det inte bara är doldisar på landsbygden som förstår vikten av binas betydelse,.-.,.-

Många tycker honung är gott men de vet inte att bina betyder så mye mer,.-.,.-

Jordbruksverket uppskattade år 2009 att det ekonomiska värdet av pollineringen av odlade grödor i Sverige är mellan 189 och 325 miljoner kronor.

Mängden pollinerande insekter minskar

Under 2000-talet har det kommit rapporter om att bin och andra pollinerande insekter minskat drastiskt i antal i världen. På många håll i världen finns det för få vilda pollinatörer och också för få honungsbin. Man talar ibland om en pollinationskris.
Det kan finnas flera orsaker till att pollinatörer försvinner. Det kan till exempel bero på att man använder mycket bekämpningsmedel i jordbruket, men också på att landskapet förändras så att det finns färre platser där pollinatörer kan leva och fortplanta sig. De växter som finns i framför allt slättbygd kanske inte ger tillräckligt pollen och nektar så att bisamhället ska kunna växa sig starkt.

När det gäller honungsbin kan sjukdomar försvaga bisamhället och bidra till att det dör. Ytterligare en orsak till att bisamhällena försvagas skulle kunna vara den moderna biaveln, som begränsar den genetiska variationen inom bipopulationerna.

Bidödligheten i Sverige ligger i genomsnitt på cirka 12 % om man räknar på hur många bisamhällen som dör under vintern. Vintern 2009-2010 dog hela en fjärdedel av de invintrade bisamhällena.

Källa:Jordbruksverket. 

* Honungsskördens värde i Sverige är på mellan 10 - 20 miljoner kronor.

* Pollinering ger större skördar av både bär och frukter oavsett om det är odlade grödor eller vilda i skog och mark. Detta är till nytta för oss människor, fåglar och andra djur.

* Tack vare att bina övervintrar som hela samhällen och inte, som t.ex. humlor. Bara den befruktningsdugliga honan övervintrar, startar bisamhället på våren med 25-30.000 invånare. Vilket gör dem nästan helt nödvändiga för tidigt blommande växter.

* En annan egenskap hos är bina att dom är så kallad “blomtrogna”. Detta innebär att har bina börjat att flyga på en viss blomsort så fortsätter dom att besöka dessa blommor tills dom har blommat över. Tack vare detta överförs ståndarmjöl från en blommas ståndare till en annans pistill och en befruktning har ägt rum. Men för att en riktig befruktning ska äga rum måste blomman vara av samma typ. Där av binas fördel “blomtrogna”.

* Försök i päronodlingar har visat att skörden ökade 3,3 gånger när odlaren hade tillräckligt med bin för pollinering av träden.

* Produktionen av skogsbär främjas av bina till direkt gagn för människan. I allmänhet är t ex pollinationen av blåbärsblommor så bristfällig, att högst hälften av dem sätter bär, som dessutom är relativt små. Om pollinerande bin finns i blåbärsmarkerna, kan fruktsättningen öka till ca 90 % samtidigt som bären blir ca 1,7 gånger större än bären från bifria områden. Försök med bipollinering av blåbär har gett samma resultat som för päronodlingen; antal befruktade blommor ökande från 47,5% till 89,1%, vikt per bär från 0,348 gram till 0,578 gram. Sammanräknat ökade skörden per 100 blåbärsblommor från 16,8 gram till 51,5 gram, dvs skörden 3-dubblades.

* Bin har en positiv inverkan på försurningen av jorden. Forskare har konstaterat att vid nedbrytningen av växter har de olika påverkan på jorden. Vindpollinerade växter typ barrträd, gräs m.fl. har en försurande effekt på jorden, medan insektspollinerade växter ger en basisk effekt och motverkar därmed försurning.

* Forskare har upptäckt binas betydelse för nötkreaturens proteinförsörjning. Bina har vid sina blombesök med sig en mikroskopiskt liten zygota-svamp (Metschnikowia zygota) som de för med sig från blomma till blomma. Forskningen visar att dessa små svampar har stor betydelse för alla idisslare vid tillverkning av proteiner av kvävehaltiga ämnen. En god del av komjölkens proteininnehåll härstammar från detta mikrobiellt tillverkade protein. God tillgång på bin i beteshagarna ger alltså inverkan på god mjölkproduktion.

Källa:Bibladet.se

----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Lite måttabeller och vikter!

Alla värden är ca-värden.

Ramtyp Area i cm² Honung/ram
Lågnormal 700 2,1 kg
Svea 800 2,4 kg
1/2 Svea 350 1 kg
LS (lågnormal svea) 1000 3 kg
1/2 LS 400 1,2 kg
Norsk 800 2,4 kg
1/2 Norsk 500 1,5 kg
Wieslander 900 2,7 kg
Langstroth 900 2,7 kg
Farrar (3/4 Langstroth) 600 1,8 kg
Shallow (låglangstroth) 500 1,5 kg
Dadant 1100 3,3 kg

 källa:Biram

 

Stort ekonomiskt värde i pollinering

Amerikanska jordbruksverket har beräknat att var tredje tugga vi äter direkt eller indirekt är beroende av att bin pollinerar våra grödor. Binas betydelse för jordbruket är alltså mycket stor, och både svenska och internationella studier pekar på att massdöd av bin kan få stora ekonomiska konsekvenser.

Publicerad 30 mars 2012 - 11:38

Artikeltexten fortsätter längre ner Hoppa till artikeltexten

För många grödor är odlingen direkt beroende av pollinerande insekter. Det handlar främst om frukter, bär och grönsaker. Pollinering är en så kallad ekosystemtjänst - en service som naturen utför spontant och som vi människor drar nytta av.

I fallet med pollinering så handlar det om att bin, humlor och andra pollinerande insekter bär med sig pollen mellan olika blommor, vilket gör att växtens blommor befruktas och kan utvecklas till en smarrig jordgubbe eller ett saftigt äpple. Insekterna i sig är mest intresserade av blommans nektar, och pollineringen är något som både växten och vi människor får på köpet.

Tio procent av världsproduktionen
Det är svårt att sätta ett ekonomiskt värde på den här servicen. Men 2009 utredde jordbruksverket de samhällsekonomiska konsekvenserna av massdöd av bin. I rapporten konstateras att en förlust av 40 procent av bisamhällena i Sverige skulle inbära uteblivna intäkter på mellan 200-300 miljoner kronor. I den siffran är både det ekonomiska värdet av honung och utebliven pollinering av grödor inräknade.

Ett konkret exempel på pollineringens betydelse är rapsodling, där skillnaden mellan bra och dålig pollinering kan innebära en skillnad i skörd på upp till 20 procent.

En fransk-tysk studie från 2009 gjorde uppskattningen att det globala värdet av pollineringen, i huvudsak från bin, uppgick till 153 miljarder Euro, eller 9,5 procent av det totala värdet av matproduktionen i världen.

Att bin, både tama och vilda, är på tillbakagång på många håll i världen kan också få konsekvenser för den biologiska mångfalden. Det är nämligen inte bara våra grödor som är beroende av pollinering, även många vilda växter är beroende av insektspollinering för sin överlevnad. Förlusten av biologisk mångfald är dock svårare att sätta en prislapp på.

Olof af Wåhlberg
SVT Vetenskap

 

Ersätta antibiotika

Forskarna har undersökt vad som gör att honung kan ha samma effekt som antibiotika och konstaterar att det handlar om mjölksyrabakterierna. När nektarn förenas med bakteriernas bildas ämnen som kan liknas vid antibiotika.

– Vi anser att vi har löst honungens gåta, säger Tobias Olofsson, doktor i livsmedelsteknik till TT.

Forskarmålet är att ersätta antibiotika på flera områden.

– Jag har forskat tillsammans med dem som tagit in manukahonungen på de brittiska sjukhusen (se länkad artikel, reds.anm). En sak som kom fram där var att ljunghonung, som vi har gott om i Skandinavien och som också finns i Skottland, är lika bra.

Tre sorters kvaliteter på honung i Sverige:
• Jungfruhonungen
• Färskhonung
• Kanderad honung

1 miljon ton per år är världsproduktionen av honung.

Källa: biodlare.se, Jordbruksverket